Hoppa till textinnehållet

Hej, vi hjälper dig gärna!

Välkommen att skriva din fråga nedan för att snabbt få svar på vanliga frågor. 

Ställ din fråga här

Knuffa dig till bättre pension

Woman holding arms around a man and a a woman.

Orolig för att få ett fattigt liv som pensionär? Genom att använda ett knep baserad på en hyllad ekonomisk teori kan du förändra förutsättningarna för din pension.

Den ekonomiska teorin nudging har varit trendig de senaste åren inom många områden. Teorin, som kallas knuff eller puff på svenska, handlar om att små knuffar i rätt riktning kan få oss att förändra vårt beteende. Richard Thaler är en av personerna bakom teorin och belönades 2017 med Riksbankens ekonomipris i Nobels minne för sitt arbete med knuffteorin.

I grunden handlar teorin om hur människor agerar i gränslandet ekonomi och psykologi. Enligt teorin kan små ”knuffar” få människor att fatta bättre beslut, som både gynnar dem och samhället.

Räkna själv: Så mycket behöver du spara till din pension
Vi människor är som bekant inte speciellt rationella – vi fattar ofta beslut baserade på känslor och orkar inte alltid sätta oss in i komplexa frågor. Därför kan enkla knuffar – som vilket alternativ som är förvalt när du ska välja – få stor effekt.

Ett lyckat exempel på senare tid har varit PPM-valet där den förvalda fonden Såfa (för de som inte väljer något alls) har presterat bra.

– Ett annat exempel på en pensionsknuff är förval i samband med uttag av tjänstepension, det är viktigt att sätta sig in i effekten av de olika förvalen, säger Madelén Falkenhäll, analytiker på Swedbank.

Går det då knuffa sig till en bättre pension? Ja, det finns det mycket som tyder på. Ett projekt på amerikanska företag har visat att det går att få människor att spara mer till pensionen med en knuff i rätt riktning. Översatt heter projektet Spara mer imorgon och det går helt enkelt ut på att man lovar att man ska spara en viss del av kommande löneökningar till pensionen.

Så funkar pensionen – artikel från En bättre framtid
Det finns ett par anledningar till att detta enkla löfte faktiskt har visat sig effektfullt. Till att börja med är det ett lätt löfte att göra – att lova iväg framtida löneförhöjningar påverkar dig inte här och nu. Dessutom behöver du inte lägga om din livsstil när det väl är dags att börja spara. Och har man väl börjat spara sina löneförhöjningar är det enklare att stå fast vid sitt beslut än att börja fundera på alternativen.

Hur går man tillväga för att konkret knuffa sig själv i rätt riktning då det gäller pensionssparande? En metod är att skriva ett kontrakt med dig själv där du lovar att en del av nästa löneförhöjning – och varje löneförhöjning därefter – går till ett pensionssparande.

  1. Carpe diem-fällan

    Vår ”fånga-dagen”-programmering gör att vi vill konsumera ”nu”.***

  2. Först-till-kvarn-fällan

    Vi upplever att vi missar något om vi inte fångar erbjudanden som ”Bara tre resor kvar!”

  3. Flockfällan

    Vi är evolutionärt betingade att göra som resten av gruppen. Den tillhörigheten var livsviktigt förr, och gör det obehagligt även nu när vi inte gör som resten av flocken, exempelvis har kläder av senaste modet. Men stanna upp och fundera på vad som är viktigt för dig. Måste du köpa det som alla andra har?

  4. Strutsfällan

    Vi avskyr negativ information. Lite pengar på kontot, att misslyckas med ett sparmål eller en skuldsättning är information vi duckar för. Försök istället ta tjuren vid hornen.

  5. Självsäkerhetsfällan

    Vi har tendens att överskatta vår egen förmåga att spara. Vi tror att vi bygger våra beslut på rationella argument, som att vi har full självkontroll och fullständig information om vad som är bäst för oss, när vi i själva verket ofta styrs av helt andra principer.

  6. Gollumfällan

    Vi hatar att förlora saker idag till fördel för framtiden (förlustaversion), därför är det svårt för oss att sätta av pengar i nuet för exempelvis en bättre pension.

Hur kan man då lura/hjälpa hjärnan att spara?

  1. Bryt ner ditt större mål i mindre realistiska delmål som inte svider lika mycket, till exempel att du ska spara 1000 kronor i månaden, istället för att tänka på att ditt slutmål är 50 000 kronor.

  2. Visualisera din vision. Sätt upp en bild på ditt sparmål som du ofta ser. Om det handlar om en glad pension, och det för dig är en villa på Gotland, lägg upp en bild på ditt drömhus i din sparapp i mobilen, i plånboken eller på kylskåpet.

  3. Sätt av pengarna i början av månaden så att du slipper svettas mot slutet av månaden då kanske mycket av pengarna redan gått, gärna med en automatiserad överföring så att du slipper fundera över beslutet. Då vet du också att det som är kvar av pengarna mot slutet av månaden kan du unna dig.

  4. Kanske ska dina sparpengar finnas på ett konto som är svårt att föra över pengar från?

  5. Gör en deal med din arbetsgivare, bank eller dig själv, att du vid ökad inkomst i framtiden sätter av lite mer till ditt sparkonto.

  6. Försök att begränsa din konsumtion: Du kanske inte alltid ska ha kort på dig, eller alltid kunna swisha? Kanske ska du ha några spenderfria dagar i veckan?

  7. Påminn dig själv om ditt sparmål. Du kan lägga in pushnotiser till dig själv vid tillfällen då det kanske är enklare att falla in i mindre genomtänkt konsumtion, om det nu är fredagar eller lördagar för dig.

  8. Gör sparandet till något socialt. Spara tillsammans med en vän, sambo eller familjemedlem. Med en social relation inblandad är det enklare att hålla sig till planen. Vi är som sagt flockdjur.

  9. Använd en sparapp som gör sparandet roligare, och exempelvis skjuter över pengar från en insparad latte till ditt sparkonto. Då kan du också få bra överblick på vad du lägger dina pengar på. Inom beteendeekonomin pratar man om så kallade ”mentala konton”, att vi värderar pengar olika beroende på vad vi lägger dem på, där vi kanske tillåter oss att lägga jättemycket pengar på heminredning, men sedan inga pengar alls på bra mat. Låt sparappen visualisera dina mentala konton och fundera på om du bör värdera summor olika.

  10. Visualisera hur dina sparpengar växer, digitalt eller fysiskt, så att du ser dina framsteg. Belöna också ditt eget sparbeteende så att det blir lustfyllt.

Det finns också ett begrepp som kallas sludge, vad är det?
Om nudge är att hjälpa människor att nå ett beteende som de verkligen själva vill nå, som att sätta av pengar till framtida pension, så är sludge när marknadsförare använder samma principer för att knuffa oss att konsumera mer, som: Köp den här tröjan nu, sedan finns den aldrig igen. 

LÄS MER:

*Kahneman, 2003
**Benartzi, 2019
***Mer om alla exempel i Nudging i praktiken: Så gör organisationen det lätt att göra rätt