Du har en gammal version av din webbläsare [BROWSER_INFO]. Uppdatera din webbläsare för att öka säkerheten, hastigheten och få bästa möjliga upplevelse av vår webbplats.
När det gäller falska lotterivinster så får vanligen ett mejl eller vanligt brev med information om att du vunnit ett lotteri.
Mejlet, som oftast är på engelska, innehåller information om att du har vunnit storvinsten i något utländskt lotteri vanligtvis spanskt, holländskt eller engelskt. Det kan även handla om att just din e-postadress har dragits som vinnare. För att få ut vinsten måste du först lämna ut känsliga uppgifter och/eller betala skatter eller avgifter.
Läs mer om falska lotterivinster på Konsument Europas webbplats:
Falska lotterivinster (konsumenteuropa.se)
Istället för att spendera timmar på att skicka så kallade ”phishing-mejl” till många slumpmässiga mottagare, vilket gör dem lättare att identifiera som skräppost, så gör vissa bedragare efterforskningar innan de startar en attack. De gör sedan en mer riktad attack via mejl.
Bedragaren väljer först ut en målgrupp att rikta in sig på exempelvis företag, idrottsföreningar eller organisationer. Sedan tar de reda på vem som är VD, firmatecknare eller ordförande, samt vem eller vilka som jobbar på ekonomiavdelningen och har möjlighet att utföra betalningar eller betala fakturor. Bedragarna skickar därefter mejl som ser ut att ha VD eller ordförande som avsändare för att lura sina offer att genomföra överföringar eller utlandsbetalningar.
Ett Nigeriabrev är när du får ett mejl eller vanligt brev på engelska där avsändaren berättar en lång historia som ska väcka sympatier hos dig. Denna typ av brev kom ursprungligen från Nigeria - därav namnet - men idag återfinns avsändare i många andra länder.
Avsändaren av mejlet påstår sig ha tillgång till stora summor pengar, men har problem med myndigheterna i sitt hemland och behöver hjälp med att få ut pengarna ur landet. Till det behöver bedragaren din hjälp och erbjuder dig en del av pengarna som "tack för hjälpen". Avsändaren vill ofta ha hjälp med att öppna konto i en bank dit pengarna ska skickas. Innan pengarna kan överföras och du kan få "din del", måste dock olika typer av kostnader och avgifter betalas av dig i förskott.
Bedragaren försöker få dig att lämna ut personliga uppgifter via en falsk e-postadress eller sms, till exempel genom att få dig att klicka på länkar. Syftet är att locka dig att besöka en webbplats som smittar din dator med ett program som lyssnar av och samlar in information.
Oftast försöker bedragarna använda sig av avsändarnamn eller webbadresser som liknar banker eller andra kända företagsnamn.
En vanlig typ av bedrägeri är när bedragare utger sig för att vara någon annan och försöker få tag i personlig information via telefon.
Du får ett samtal från en någon som påstår sig ringa från banken eller polisen. Bedragaren säger sig behöva exempelvis din personliga kod till Kundcenter/telefonbanken, PIN-kod till ditt kort eller ber dig logga in med Mobilt BankID.
Förklaringen till varför bedragaren ber om dessa uppgifter kan variera. Det kan till exempel vara att banken har datafel alternativt att banken eller polisen har funnit ditt stulna kort och behöver koden för att spärra kortet. Bedragaren kan även påstå att du blivit utsatt för ett bedrägeri och att banken eller polisen behöver din hjälp för att se till att du inte blir av med pengar.
Du blir kontaktad – vanligtvis per telefon - av en bedragare som erbjuder dig en mycket vinstgivande investering i en utländsk aktie, fond, pensionsförsäkring eller liknande. Sedan en tid tillbaka är även olika investeringar i så kallade kryptovalutor, exempelvis BitCoins, vanligt förekommande.
Det är bråttom och du måste fatta snabba beslut annars missar du den "fina investeringen". Ofta är argumenten att man har insiderinformation och att det är en skattefri affär. Ibland vill man också träffa dig personligen. Dessa bedrägerier är ofta skickligt planerade. De utförs vanligen med hjälp av påkostade och förtroendeingivande broschyrer och webbplatser.
Obs: Den avkastning som bedragarna erbjuder är vanligtvis väldig hög jämfört med andra typer av placeringar. Om ett erbjudande låter för bra för att vara sant, så är det tyvärr oftast det.
Läs mer om investeringsbedrägerier på Konsument Europas webbplats:
Investeringsbedrägerier (konsumenteuropa.se)
Ett vanligt förekommande bedrägeri är att man får ett samtal ifrån någon som utger sig för att vara en representant från Microsoft.
Bedragaren berättar att man upptäckt att datorn som kunden använder har drabbats av virus eller saknar antivirusprogram och erbjuder hjälp att lösa problemet. Bedragaren är inte sällan påstridig och kan ibland hota med att ”låsa” datorn om man inte köper deras tjänster. Seriösa företag kontaktar inte sina kunder på detta sätt.
Obs: Seriösa företag kontaktar inte dig för att be om hjälp med problem på din dator eller liknande. Inte minst för att de - högst sannolikt - inte kan känna till dem.
Bedrägeri där bedragaren försöker lura av dig pengar på olika e-handelssajter.
Det är vanligt att man på webbplatser som Blocket och Tradera hittar varor till mycket bra priser. Var försiktig när priserna är misstänkt låga och säljaren kräver förskottsbetalning.
Kapitalvaror som mobiltelefoner och kameror bör du vara särskilt vaksam på. Att köpa en iPhone5 för 3 000 kronor när nypriset ligger på närmare det dubbla kan verka som en bra affär, men är högst sannolikt en bluff. När man väl fört över pengarna gör sig säljaren oanträffbar och man har ingen aning om vem det är då de oftast använt sig av en falsk identitet.
Obs: Är priset för varan för bra för att vara sant så är det oftast det!
Bedrägeri som innebär att en bedragare kommit över din kortinformation när du handlat på en e-handelssajt.
När du handlar med ditt kort på internet, kan det i ovanliga fall förekomma att kortinformationen lagras i butikens databaser. Dessa databaser kan bli utsatta för intrång om butikens säkerhetsskydd inte är tillräckligt bra. På så sätt kan bedragare komma över din kortinformation.
Så skyddar du dig:
Bedrägerier via Facebook - och andra sociala medier - där bedragaren låtsas vara en vän till dig blir allt vanligare.
Du blir kontaktad via till exempel Facebooks chattfunktion av person som kapat en väns konto och utger sig för att vara denna. ”Vännen” frågar om du kan hjälpa till med ett bankärende. Det kan exempelvis röra sig om att personen måste betala en räkning men av olika anledningar inte har tillgång till sin bankdosa. Därför undrar personen om hon eller han kan få låna din dosa och din kod.
Bedragaren har dessutom tagit reda på ditt personnummer så när du lämnar ut dina koder, används dessa för att logga in på din internetbank. Fortsätter man lämna ut koder kan nya konton läggas upp och pengar flyttas till dessa. När detta är gjort tackar bedragaren för hjälpen. Först när den bedragne själv loggar in i internetbanken upptäcksbedrägeriet.
Läs mer och se filmer om Facebook-bedrägerier och andra vanliga bedrägerier via internet.
Facebookbedrägeri - lämna aldrig ut personliga koder
Ett bedrägeri där du blir av med din kod vid en bankomat eller när du betalar i till exempel en affär.
En person ställer sig bakom dig och noterar din PIN-kod medan du tar ut eller sätter in kontanter vid automater eller när du betalar med kortet på annan plats. Därefter stjäl personen din kort och använder det för att tömma ditt konto. Bedragare har även börjat använda kameror i hål, små som knappnålar, i själva bankomaten.
Obs: Om du gör ett uttag utan att du får dina pengar är det viktigt att du så fort som möjligt kontaktar din bank.
Läs mer om brottslighet vid automater på Bankomats webbplats:
Undvik brottslighet vid automater (bankomat.se)
ID-kapning, även kallat ID-stöld, är när någon använder dina personliga uppgifter för ett genomföra någon typ av bedrägeri.
Bedragarna är snillrika när det gäller ID-kapning. Några av sätten de använder sig av är att göra en adressändring, vittja brevlådan eller lura till sig ditt BankID. Sedan kan personen beställa varor och tjänster i ditt namn eller skaffa sig andra fördelar till exempel att söka kredit i ditt namn och utnyttja den.
Läs mer om hur du kan förebygga ID-kapning.
Så förebygger du ID-kapning
Säkerheten i våra tjänster bygger på att våra egna system håller reda på nödvändig information. Du ska vara den enda som känner till dina koder och lösenord. Vi behöver aldrig din hjälp att stoppa ett pågående bedrägeri. Om du själv tar kontakt med internetbanken eller Kundcenter uppger du lösenord och koder enligt instruktionerna för tjänsten - i övrigt ska du aldrig ge ut personlig information.
Vi använder cookies för att valdemarsvikssparbank.se ska fungera på ett bra sätt. Cookies används bland annat för att spara dina inställningar, analysera hur du surfar och anpassa innehåll så att det passar för dig. De används också för att marknadsföra våra tjänster, och vissa cookies kommer från företag vi samarbetar med.
När du godkänner cookies accepterar du att cookies sparas på din dator, mobil eller surfplatta. Om du väljer bort cookies kan du inte se allt innehåll.
Mer om cookiesVi har sparat dina val. Så hanterar du cookies
